När barnet inte vill äta maten
Äter ditt barn inget annat än pannkakor? Eller möjligen också makaroner, och kanske en halv köttbulle ibland? Det är inte ovanligt. Det har till och med ett namn: neofobi. Så här kan du hjälpa.
Alldeles nyss kan det här med mat ha varit problemfritt. Barnet kanske inte kastade sig över allt som serverades men, i alla fall: åt.
Men nu kan det förändras. Plötsligt kan barnet vara skeptiskt till den tidigare så uppskattade broccolin, grytan eller röran.
Det kallas för neofobi – rädsla för sådant som är nytt.
Petig med maten
När forskare pratar om neofobi och barn handlar det ofta om mat. Mellan ungefär 1,5 och 2 års ålder är det nämligen vanligt att barn går in i en fas med matneofobi.
En del barn kan ha ätit vad som helst tidigare, men vill nu bara ha ”ren” mat, sådant som de är vana vid att äta (fast det vet de inte själva, det är deras hjärnor som har koll på att ”det här har jag överlevt förr”).
Neofobin kan yttra sig på olika sätt. Vissa barn blir bara lite petigare med maten medan andra har några få livsmedel som de går runt på – kanske fiskpinnar, ris, bröd, flingor och kex, sådant som känns tryggt att stoppa i munnen.
Matbordet – en trygg plats
Som förälder är det lätt att känna oro och stress, kanske undra vad man har gjort för fel. Men neofobin är en kvarleva från stenåldern, när människan hade hela naturen som skafferi och det var viktigt att lära sig vad som var ätligt och vad som inte var det. Forskning visar att ungefär 80 procent av petigheten beror på generna.
Det är alltså inte någons fel att den fasen dyker upp, inte heller att nivån av neofobi kan variera så mycket mellan barn – det beror främst på generna. På samma sätt som att vissa barn glatt kastar sig ut i nya äventyr och andra är mer avvaktande, varierar inställningen till ny mat.
Våga smaka
Barn kan successivt komma ur sin matneofobi genom att se andra äta sådant som de själva inte känner sig bekväma med att äta.
Som förälder är det bra att fortsätta erbjuda barnet olika smaker och konsistenser. Man behöver också förstå att det är viktigt att matbordet blir en trygg plats för barnet; att det är mycket viktigare än att barnet äter varierat. För det vi strävar efter är att barnet, på sikt, ska kunna vidga sin matrepertoar, få allt fler ätbara rätter, utan krav på att äta upp eller ens smaka.
Så småningom kan de våga smaka själva – och det är en anledning till varför det är så viktigt att man som förälder inte slår sig till ro med ”Jaha, bara köttbullar från och med nu, alltså”. I stället behöver man fortsätta servera sådant som man vill att barnet så småningom ska kunna äta.
Barn väljer vad de ska äta
Du som förälder väljer vad du ska ställa på bordet, barnen väljer av vad de ska äta. Det är bra att hålla i minnet.
Om du som förälder fokuserar på barnens ansikten, lyssnar på dem och skrattar med dem men fokuserar på din egen tallrik istället för deras, ser de att du äter det som de kanske är skeptiska mot.
Man kan också tänka att vissa dagar är det barnen som blir gladast för maten, andra gånger är det man själv – och samtidigt se till att det alltid finns något på bordet som barnet kan äta sig mätt på. Kanske det till exempel, intill den läskiga grytan, finns skålar med ris, bananslantar och hackade nötter.
Källa: Sara Ask, barndietist.
Bra att veta om neofobi
- Neofobin kommer ofta någon gång mellan 1,5 och 2 års ålder, när barn börjar bli mer rörliga och självständiga. Den brukar nå sin kulmen mellan 2 och 6 års ålder.
- Ett första föräldratips kan vara att se till att barnet är tillräckligt hungrigt när det är dags för middag. Det kan behöva gå två, tre timmar sedan barnet senast åt något innan det är redo för mer mat.
- Maträtter som är ihopblandade, till exempel grytor, lasagne och röror där ingredienserna inte är synliga, hör ofta till det som är svårast att äta för den som är inne i sin neofobiska fas. Samma sak kan gälla grönsaker och proteinrik mat som fisk och kött.
- Mat som kan ha större chans att locka neofobiska munnar är barnklassikerna korv, köttbullar och pannkaka, med sina tydligt definierade former. Stärkelserik, blek mat som pasta och ris kan också funka, liksom krispig mat som flingor, nuggets, fiskpinnar och kex.
- För att komma ur matneofobin krävs tre saker: 1) tid, 2) möjlighet att bekanta sig med det nya utan stress och press samt 3) förebilder som äter och visar att det är tryggt och bra.
- För att lära sig acceptera och till slut uppskatta något nytt behövs många tillfällen att provsmaka. Då lär sig hjärnan vad som är tryggt/vad man inte verkar bli sjuk eller må dåligt av.
- Smakbryggor, det vill säga bekanta smaker som finns med intill det nya, kan öka chansen att maten ska kännas trygg.
Källa: Sara Ask, barndietist.
Prata med sjuksköterskan på BVC
- Många barn får i sig tillräckligt med näring även om de inte äter så mycket, men vissa barn äter så ensidigt att de riskerar näringsbrist. Prata med sjuksköterskan på BVC om du är orolig.
- En del barn äter ensidigt för att de har svårt att tugga och svälja. Prata med sjuksköterskan på BVC om du upplever att ditt barn har sådana problem. Det kan i så fall hända att ditt barn behöver träffa en logoped som är expert på barns ätande.
Källa: Sara Ask, barndietist.
