Självmedvetna känslor
Skam, stolthet, skuld… Nu, i 18-månadersåldern, kan en del barn börja känna nya, ibland svåra, känslor. De är viktiga för utvecklingen.
Här kan du läsa om:
- Vad självmedvetna känslor är
- Varför de är så viktiga
- Hur du kan hjälpa ditt barn att hantera de nya känslorna
Har du inte tid att läsa allt nu? Scrolla ner till den kortfattade sammanfattningen i slutet av artikeln.
Något har hänt. Barnet, som tidigare bitit kompisar och syskon i kinden, av pur kärlek, ren ilska eller ”bara för att”, hejdar sig plötsligt. Eller barnet som ibland, av oklara anledningar, skrikit rakt ut, kommer av sig, vill inte göra så längre. Det kan vara tidiga tecken på så kallade självmedvetna känslor.
Självmedvetna känslor kan till exempel vara skam, stolthet, skuld och genans. Till skillnad från känslor som ilska, glädje och rädsla är de inte medfödda. De utvecklas med tiden, parallellt med en social medvetenhet.
Viktigt för utvecklingen
Ibland kan man se tecken på självmedvetna känslor redan nu, i 18-månadersåldern, men det kan dröja till 3-årsåldern. Oavsett när känslorna visar sig är de viktiga för barns utveckling. De är också viktiga för att vårt samhälle ska fungera, och för att vi som lever i samhället ska veta vad som gäller – för om vi känner skam för något vi har gjort undviker vi att göra så i fortsättningen, och om vi känner stolthet för något vi har gjort bra, gör vi gärna så igen.
Man skulle kunna säga att de självmedvetna känslorna är våra vägvisare till att bli socialt kompetenta och omtyckta personer.
Vilja lära sig och vilja göra rätt
För oss föräldrar kan det ibland kännas hemskt att våra barn ska behöva skämmas, vara avundsjuka eller generade. Men de självmedvetna känslorna har ett viktigt syfte: De är förelöpare till moralutvecklingen.
Inget av detta är ännu aktuellt för barn i 18-månadersåldern. Men alla små, små tecken på att vilja lära sig, vilja passa in, vilja göra rätt, vilja vara med och inte vara dum är en hjälp in i de normer som kommer att bli allt viktigare i barnets liv.
En ny medvetenhet
Med tiden kan tecknen på självmedvetna känslor bli allt tydligare. Barnet, som älskat att lägga matvaror på bandet till kassan i matbutiken kanske börjar tveka, som om en ny medvetenhet om att det kan bli fel har slagit rot inom barnet – bananerna som ska hivas upp på bandet kan ju ramla ner.
Eller barnet kanske inte längre med samma självklarhet springer mot mormor eller andra favoritpersoner med öppna armar, redo att kramas. Det är som om det plötsligt finns en osäkerhet på om favoritpersonen vill kramas tillbaka.
Källa: Malin Bergström, barnhälsovårdspsykolog.
Psykologen: Så hjälper du ditt barn
Om barnet skäms för något – försök att inte bara tycka synd om barnet. Kom ihåg att självmedvetna känslor, som till exempel skam, hjälper barnet in i den sociala världen.
- Hjälp barnet att sätta ord på situationen som har väckt känslan – kanske genom att säga ”Nu fick Jakob pinnen före dig, då blev du lite skamsen”, eller genom att på något annat sätt uppmärksamma vad som har hänt och hjälpa barnet att förstå.
- Var uppmärksam på att inte försöka ”sudda bort” det som har hänt, eller barnets känslor. Det kan skära i hjärtat om ens lilla barn skäms, men det räcker egentligen med att säga ”Det är ingen fara, så här känner alla ibland”.
Källa: Malin Bergström, barnhälsovårdspsykolog.
Självmedvetna känslor i korthet
- Känslor som skam, stolthet, skuld, avundsjuka och genans kallas ibland för självmedvetna känslor.
- En del barn kan börja känna självmedvetna känslor nu, under andra levnadsåret.
- Känslorna kan vara svåra, men de är viktiga. De hjälper barnet att utveckla moral, vilja göra rätt, passa in och inte vara dum.
Källa: Malin Bergström, barnhälsovårdspsykolog.
