BVC-Elvis

Skriv ut

Att få syskon

Text av Malin Bergström, barnpsykolog och Med Dr

Att få syskon

I många 3-åringars familjer finns också småsyskon. Det är en stor omställning när det kommer småsyskon, både för storasyskonet och för en som förälder. Att hjälpa barnen till en fin syskonrelation brukar vara högsta prioritet.

Den första tiden med syskonen

Den första tiden med syskonen är ofta ganska rörig och en massa känslor är i omlopp i familjen. Alla ska hitta sina nya roller samtidigt.

Under de första månaderna är därför mycket vunnet om man fokuserar på att alla i familjen ska landa. Även om man i vanliga fall är noga med uppfostran och rutiner kan det vara värt att prioritera enkelheten nu. Mer tid än vanligt framför tv:n, halvfabrikat till middag som äts i tv-soffan och en städnivå som tolererar ganska mycket grus i hallen kan vara lagom ambitionsnivå. Man behöver inte oroa sig över att de goda vanor som man uppfostrat sitt stora barn med ska gå förlorade för alltid för att man har en sådan period. Även små barn kan förstå när man säger att ”vi gör ett undantag i dag och äter framför tv:n fast man egentligen inte ska det”. Efter några månader eller ett halvår har alla hunnit landa i den nya familjen och då kan man återgå till sina vanliga regler.

Samma pragmatiska syn kan med fördel också gälla sömnen. Ordna det så att alla ligger där de sover som bäst. Det spelar ingen roll om det innebär att alla ligger i samma säng, storasyskonet sover i eget rum eller att man som föräldrar sover i varsitt rum med varsitt barn. Det viktiga är att alla sover så gott och så mycket som möjligt.

Om storasyskonet går på förskolan är det ibland bra om det kan vara kvar där, även de första tio dagarna. Men utgå ifrån vad som passar er familj bäst. Barn kan kinka extra mycket när man lämnar dem den här tiden och det är lätt att tolka det som att de känner sig utanför. Ofta handlar det dock snarare om att barnet känner av ens egen tveksamhet och prövar om det finns en öppning att få vara hemma. Barn lever i nuet och kan inte göra sig några förställningar om att ”alla andra minsann är hemma och har det mysigt med varandra utan att jag får vara med”. Det är vi föräldrar som är rädda att de ska känna så. I realiteten innebär småsyskonets ankomst att storasyskonet faktiskt får mer tid med föräldrarna eftersom man som föräldraledig hämtar tidigare och någon gång ibland också har barnet hemma.

Andra förändringar samtidigt

Förr sa man att man skulle undvika andra förändringar samtidigt som man fick ett småsyskon eftersom det annars skulle bli för mycket på en gång. I praktiken är det snarare regel än undantag att man står inför en massa förändringar när man får syskon. Plötsligt måste man flytta för att man är så många. Storasyskonet måste byta förskola för att man flyttat. Eller så kommer man på att man inte orkar ha två barn i sängen och flyttar in storasyskonet i eget rum. Det brukar gå bra även om det händer mycket på en gång i storasyskonets liv. Om man som förälder förbereder storasyskonet och finns vid dess sida kan det hantera de flesta förändringar. Däremot kan det vara kämpigt för en själv att hjälpa storasyskonet samtidigt som man har fullt upp med den lilla. Därför är det vettigt att avstå från att sluta med napp, blöja eller att få storasyskonet att börja sova i egen säng under de första månaderna.

Hur reagerar storasyskon?

Beroende på ålder och läggning kan reaktionerna variera från totalt ointresse till fanatisk besatthet. En del små storasyskon blir alldeles upp och ner och behöver mycket närhet och stöd medan andra lever på som om inget hade hänt. Barn som reagerar kan bli allt ifrån trotsiga till hyperaktiva.

Små barn kan ge sig på bebisen med nyp och knuffar medan äldre barn (från 3-årsåldern) oftare ”straffar” föräldern genom att bråka eller ignorera. Ibland tolkar man sådant beteende som att barnet är svartsjukt. Så kan det förstås vara ibland. Men att barnet förändras kan också handla om att deras liv blivit annorlunda och att de inte riktigt tycker att förändringen är till det bättre. Har man haft föräldrarna för sig själv och kunnat få sina egna behov tillfredsställda omedelbart är det ganska naturligt att man protesterar. Det behöver inte betyda att man känner sig oälskad eller åsidosatt utan att man saknar det som var självklart och vant och inte riktigt kan hantera alla känslor man har inom sig.

Egen tid med storasyskonet

Blir syskonet bråkigt, trotsigt eller springer runt som en elvisp är det bästa man kan göra att ordna regelbundna stunder när man har egen tid ihop. Är storasyskonet litet kan man vara hemma själva i lugn och ro och ha det mysigt tillsammans. Kanske kan bebisen vara på promenad under tiden. Målet med sådana stunder är att fånga upp barnet och att vara tillsammans utan bråk. Satsa på att bada ihop om ni har ett badkar eller bygg en koja i sängen som ni ligger i tätt ihop med ficklampa. Ät glass eller godis fast det inte är lördag eller se helt enkelt en barnfilm ihop på tv.

Ju trotsigare, bråkigare eller ledsnare barnet är, desto mer behöver det få ligga i ens famn och samla trygghet. Men det kan vara svårt att närma sig så aviga små barn. Genom att bygga en trång koja eller genom att flytta sig successivt närmare i soffan kan man försöka närma sig utan att de märker något. När man väl fått barnet att slappna av intill sig så har man samlat gemensamma krafter inför nästa dags påfrestningar. Och gett barnet precis vad det behöver utan att det själv vet om det.

Om ettan också blir bebis

Det händer att små storasyskon regredierar, går tillbaka i sin utveckling, när det kommer ett syskon. Det innebär inte att barnet är i kris utan kan förstås som att det bearbetar sina nya erfarenheter genom att leka. Att leka bebis är barns sätt att förstå och känna hur det är att vara liten.

Om ett storasyskon som varit torrt börjar kissa på sig kan det handla om att barnet lägger en massa energi på att landa i sin nya situation och därför inte har lika mycket utrymme att ha koll på om hen är kissnödig. Skäll inte och tolka det inte som ett uttryck för något problematiskt utan ta det bara lugnt om så skulle ske. När barnet får lite koll på vad den nya situationen innebär kommer förmågan att kissa på toaletten tillbaka av sig själv.

Om storasyskonet plötsligt vill ligga i vaggan, måste bli buren eller vill amma igen kan man bemöta det precis som man känner för i stunden. Att vara sträng och försöka uppfostra bort bebisbeteendet brukar vara lönlöst precis som att vara konsekvent eller ständigt tillåtande. Var istället så tillåtande som du orkar just i stunden. Ibland har man tid, lust och ork att bära och sköta två små bebisar, ibland inte. Och precis det behöver det stora barnet lära sig. Ibland kan barnet få njuta av den lilla bebisens fördelar och ibland behöver man vara ”stor” med alla de fördelar detta innebär. Det är en del av den förändringsprocess som kommer med att bli storasyskon.

Att behöva vara stor

Att kräva att storasyskonet ska vara stor är något som känns olustigt. Men att förvänta sig att någon ska klara något själv, som att ta på sig en stövel när man står stressad i hallen med en skrikande nyfödd, är att ge ett förtroende, att visa tillit. Det är att säga att jag räknar med att du kan klara det här eftersom jag tycker att du är en sådan smart och bra liten person. Det är också ett sätt att visa barnet att vi måste hjälpas åt i en familj. Om inte alla hjälper till och gör sin bit klarar vi det lite sämre. Och eftersom bebisen ännu inte kan vara till särskilt stor nytta skapar förmågan att vara stor också ett speciellt band mellan föräldern och storasyskonet. Det blir lite av en ”vi som förstår och samarbetar”-känsla som kan vara fin.

Hjälps åt med bebisen

Det är bra att ta med det stora barnet i omvårdnaden av bebisen. Om man har inställningen att bebisen är allas bebis, en del av familjen som det är allas ansvar att sköta (efter förmåga förstås) har man hjälpt sitt stora barn en bra bit på traven i hur det nya livet ska se ut. För att förstärka relationen syskonen emellan är det bra att ge en massa beröm och uppmuntran när syskonet väl hjälper till. Innan den lilla själv aktivt kan börja visa sin uppskattning kan man själv fylla på med att ”hen blir alltid lugnare och gladare när du leker med hen än när nån annan gör det”. Eller ”titta vad glad hen blir när du kommer”. Belöningen är känslan att vara viktig och duktig och den uppskattning man visar som förälder. Men framför allt småsyskonets kärlek och dyrkan!

Några tips på vad storasyskon kan hjälpa till med under övervakning av vuxen:

Hårdhänthet med den lilla

Var tydlig från början med att man ska vara försiktig med en nyfödd. Små storasyskon har ingen aning om hur ömtåliga bebisar är utan behöver lära sig det. Det är bra att barnet får veta precis hur man får, och inte får, göra. Till vår hjälp har vi våra starka ryggmärgsreflexer. Vi reagerar instinktivt om det ser ut som om den lilla skulle kunna lida skada och kan bli både högljudda och hetsiga när vi rycker in och särar på syskonen. Genom ryggmärgsreflexerna blir vi tydliga och konkreta. De hjälper oss att peka med hela handen och visa vad som är viktigast när det gäller nyfödda: De är ömtåliga och måste hanteras försiktigt! Sådana reaktioner skapar inte svartsjuka utan är en god hjälp på vägen för att bli världens bästa storasyskon.

Svartsjuka

Svartsjuka barn behöver extra mycket guidning i att känna och visa kärlek till bebisen. Att peppa barnet i det är inte att köra över dess känslor. Man kan bekräfta storasyskonets svartsjuka samtidigt som man kräver att hen ska vara kärleksfull mot bebisen. De känslor man vill bygga mellan barnen är lojalitet och samhörighet. Därför är det dessa man tydligt ska uppmuntra från storasyskonet. Genom att visa barnen lika mycket kärlek, försöka förstå och bekräfta deras känslor och stärka relationen mellan dem, ger man eventuell svartsjuka så lite jordmån som möjligt.

Första mötet med syskonen

Det första mötet mellan syskonen är ett stort ögonblick! Glöm inte att titta på hur den nyfödda reagerar! Kanske känner hen igen storasyskonets ljud redan från tiden i magen. Vid det första mötet är det bra att direkt visa storasyskonet att världen har förändrats. Budskapet till storasyskonet ska vara glasklart: Det här är någon som vi alla ska älska. Vi som föräldrar gör det redan och nu är det din tur att komma in i kärleksgemenskapen.