BVC-Elvis

Skriv ut

Barn, föräldrar och medier

Livet framför en skärm är en naturlig del av den moderna barndomen. Som förälder behöver man hjälpa barnet att reglera både omfattningen av och innehållet i skärmtiden.

Skillnaden mellan att vara online eller offline är idag närmast utraderad. Redan som nyfödda lär barn sig att ens blick som förälder stundtals är fixerad vid mobilen. Ens stolthet över hur ens bebis med knubbiga fingrar kan svepa över skärmen är lika påtaglig som ens bråk med 3 åringen om paddan. På surfplattan finns oändligt mycket lärorikt och kul för 3 åringar, men också sådant som kan verka skrämmande eller orsaka konflikt när apparaten stängs av eller förvinner ur den lillas makt.  Barn vill gärna ha mer av det roliga.

Att vägleda barn till vettiga medieanvändning är en lika viktig föräldrauppgift som fostran till goda matvanor eller trafikvett. För att förstå och så småningom utveckla ett kritiskt förhållningssätt till den information barnen möter såväl utanför som på skärmarna behöver de dela sina upplevelser med vuxna.

På grund av den genomgripande utvecklingen under de första levnadsåren är mångsidig stimulans extra viktig för små barn. Det man kan tänka på som förälder är:

Dela, vägleda, begränsa

Barn behöver föräldrar för att kunna:

Dela

Vägleda

Begränsa

Medievardagen

Skärmar är dagens leksaker för både barn och vuxna. De ersätter många funktioner som penna, papper, karta, kamera, musikspelare och ficklampa. För att tolka och förstå sina erfarenheter behöver barnet dela dem med vuxna. Det är genom sådan delaktighet barn kan sätta ord på sina upplevelser och utveckla sitt språk. Den medieaktivitet barn och föräldrar ägnar sig mest åt ihop är att titta på film och tv men att spela spel och leka på surfplattan tillsammans är också vanligt. På samma sätt som man väljer böcker och läser dem för sina barn kan man välja och dela barnets digitala upplevelser. Gemensamma skärmaktiviteter är ett bra sätt att koppla av och mysa tillsammans. Gemenskapen lägger också en grund för vidare förtroende och insyn i barnets medieaktivitet. Eftersom barnet exponeras för all möjlig information vid skärmen är ens delaktighet och engagemang ett viktigt skydd för barnet. Råkar barnet exempelvis få syn på otäcka bilder på internet är det viktigt att de har en vuxen att vända sig till.

Vad är lagom tid framför skärmar för barn i olika åldrar?

Det är svårt att ge generella råd om barns skärmtid. Att leka med paddan eller spela tv-spel tillsammans med föräldrar och syskon är en annan sak än att vila framför en film. För vissa barn är aktiviteterna på skärmen extra lockande. Upplever man miljön på förskolan som stökig eller de sociala kraven där som svåra att förstå och hantera kan skärmen ha en annan dragningskraft än för utåtriktade barn med stort behov av rörelse och direkt samspel. Här behöver man vara lyhörd för barnet så att det både får uppmuntran att träna på sådant som är svårt, som till exempel social interaktion, och avkoppling med sådana aktiviteter som barnet har lätt för.

Vägledning och gränssättning

Eftersom skärmen är lättillgänglig och uppslukande behöver barn vuxnas stöd för att också välja andra aktiviteter. Barnet är sårbart framför skärmen precis som det är i trafiken. Vuxnas vägledning behövs både för att reglera innehållet och användningstiden. Att ha fasta regler kring skärmtid kan underlätta i familjer där det blir konflikter kring skärmarna. Reglerna kan innebära viss maxtid per dag eller att undvika skärmar under vissa tider. Vissa familjer väljer att ha fasta skärmfria dag/ar i veckan. Också zoner i hemmet kan hållas skärmfria som till exempel matbordet under måltiderna eller barnens rum. Att stänga av de skärmar (tv till exempel) man inte använder för tillfället gynnar kommunikationen i familjen. Skärmlek kan också användas som belöning när barnet gjort något man uppskattar. Upplever man att barnet fastnat i skärmaktiviteter kan det underlätta att under en period helt undvika skärmar och att aktivt hjälpa barn till alternativa aktiviteter.