BVC-Elvis

Skriv ut

Förskola

Text av Malin Bergström, barnpsykolog och Med. Dr.

Förskola

Över åttio procent av alla barn mellan ett och fem år har plats inom barnomsorgen och de allra flesta på en förskola.

I barnets trivsel på förskolan ingår att det, efter avslutad inskolning, ska sova, äta och leka på förskolan. Det ska också ha en eller fler i personalen och bland barnen som det tyr sig till och känner sig tryggt med och älskat av. Andra kännetecken på att förskolan fungerar bra är att barngruppen inte är för stor, att personalen verkar trivas och jobbar kvar så barnet slipper knyta an till nya människor ofta. På en förskola ska det kännas tryggt och trivsamt. Magkänslan när man besöker den ger den bästa indikationen på kvaliteten. Det ska kännas som att man gärna vill stanna en stund.

Det är förstås också bra om man kan se till att barnets dagar inte behöver bli allt för långa när barnet är under fyra år. Men för barn med långa dagar ser välfungerande förskolor till att morgonstunden och de sena eftermiddagstimmarna blir lugna. Ofta är det färre barn då och man kan läsa en bok eller ha andra lugna aktiviteter.

Relationen till personalen

De flesta pedagoger vill gärna få återkoppling både på sådant man upplever som bra och dåligt. Berätta om barnet och ställ frågor om dess dagar. Var gärna med på förskolan någon dag. Det är det bästa sättet att verkligen lära känna verksamheten, personalen och de andra barnen. Barn blir inte förvirrade av att man är med dem en dag eftersom man förklarar att det är ett undantag. Visa också personalen vilken slags information du förväntar dig och uppskattar.

Lämning och hämtning

Det är bra att ha en rutin för vad man gör när man lämnar och hämtar barnet. Personalen ska ta emot barnet och få det att känna sig välkommet. Beroende på barnet, förskolan och när man kommer på morgnarna får man sen avgöra om man ska ha som rutin att stanna kvar en stund eller gå direkt. För många är det mest praktiskt att man har en kort lämningsrutin där man kramas och vinkar till varandra på ett eller flera ställen. Rutinens funktion är att hjälpa barnet med övergången från att vara med en själv hemma till förskolemiljön. Man ska därför vara noga med att säga hej då på ett tydligt sätt. Man hjälper inte barnet genom att förmedla tveksamhet och hänga sig kvar. Känner man sig osäker kan man vid ett annat tillfälle vara med några timmar, en hel dag eller ha ett samtal med pedagogerna och göra en överenskommelse om hur de kan få barnet att trivas bättre.

Många barn blir glada när man hämtar dem på eftermiddagen men det är precis lika vanligt att barn sjunker ihop till små blöta fläckar som gråter och skriker. Det kan kännas som att ryggraden upplöses i overallen när barnet får syn på en. Plötsligt förlorar det all styrsel i kroppen. Det är en reaktion på att barnet skärper sig en smula under en dag på förskolan. Där ska det klara av att rätta sig efter de sociala reglerna och komma överens med de andra barnen. När föräldern kommer släpper barnet på den kontrollen, blir litet inuti och räknar med att man som förälder tar över allt ansvar. I de flesta fall ger sig barnets gnäll på vägen hem. Kanske behöver barnet något mellanmål för att klara övergången. Om barnet blir väldigt grinigt och är svårt att få med sig kan man be personalen förbereda barnet på att man kommer eller se till att det är påklätt.

Är barnet alltför gnälligt, trött och ledset på eftermiddagarna behöver man fundera på om det har för långa dagar i förskolan och är övertrött? Kanske behöver barnet sova mer på dagarna eller lägga sig tidigare på kvällarna? Och i stället för att hitta på spännande aktiviteter efter förskolan, som att gå till parken eller stressa med avancerad matlagning, kan man gärna erbjuda barnet att vara nära och göra något lugnt tillsammans. Kanske titta i en bok, gosa i soffan eller lyssna lite på musik. Då brukar man märka hur barnet varvar ner och slappnar av.

Barn som inte trivs

Om barn konsekvent inte vill gå till förskolan eller är ledsna, längtiga och hämmade där så behöver man göra något åt situationen. Så ska barn inte ha det på dagarna! Det första steget är att ha ett möte med personalen och diskutera vad man gemensamt kan göra för att underlätta.

Kanske behöver man göra en ny inskolning så att barnet börjar ty sig till någon speciell i personalen. Kanske behöver barnet hjälp att komma igång i lek med några barn. Är det problem med mat eller sömn som gör att barnet får svårt att trivas? Kom överens om konkreta förändringar och stäm av hur det går efter ett par veckor.

Det gäller att leva sig in i hur barnet har det på förskolan när man ska hjälpa det att trivas bättre. Ibland tänker man att barnets vantrivsel beror på att man som förälder varit stressad eller orolig. Men så är det sällan. Dra direkt öronen åt dig om någon antyder att det är du som förälder som orsakar barnets vantrivsel genom din inställning, oro, attityd eller eventuella problem i familjen. Barns vantrivsel beror mycket oftare på hur det är på själva förskolan. Det är där man måste skapa lösningarna och förändra det som inte fungerar.

Pedagogerna på förskolan är utbildade för att hjälpa barn att trivas och utvecklas. Det är självklart att föräldrar till ledsna barn tvivlar på förskolan, känner bristande tilltro till personalen och överväger att byta förskola. Om man verkligen är orolig och känner att barnet inte har det bra så är det för att man lyhört känner av barnet. Var gärna med på förskolan någon dag, ha regelbundna möten med personalen och tveka inte att sätta ner foten och byta förskola om situationen inte ändras på någon månad.