Toalettvanor
Att sluta med blöja är en betydelsefull förändring i barnets liv. Precis som att börja äta vanlig mat, lära sig att gå eller att tappa sin första tand är det en naturlig del av att växa och utvecklas.
Mycket talar för man kan introducera pottan eller toaletten redan innan barnet lärt sig gå. För en del går det som en dans redan från början och för andra tar det längre tid. För ungefär sextio år sedan var de flesta barn i vår del av världen blöjfria vid 1,5-års ålder. Det kan jämföras att bara hälften av barnen i en svensk undersökning 2005 var dagtorra vid 3,5 år.
Jämfört med många andra kulturer och länder blir svenska barn blöjfria förhållandevis sent. Det kan bland annat ha att göra med våra effektiva blöjor och tankar om att vänta in barnets initiativ. Det kan vara svårt att bedöma när barnet är redo att börja använda pottan eller toaletten. Det är en fördel om du som förälder tar första steget till att låta barnet bekanta sig med pottan och träna på att sluta med blöjan. Det är viktigt att aldrig tvinga barnet att sitta på pottan eller toaletten. Sträva efter en tillåtande och positiv atmosfär!
Vara utan blöja
Till att börja med är det bra att låta barnet vara utan blöja på dagen när ni är hemma. Ett första steg mot att bli blöjfri är att barnet ser och känner att det blir blött när kisset kommer. En potta behövs ofta, men räkna inte med att kisset och bajset hamnar där från början. Det är inget konstigt eller ovanligt med att det kommer kiss i soffan och bajs på mattan av och till i de hem där små barn lever. Sådana händelser är en del av utvecklingen till att ”bli torr”. Olika barn behöver olika lång tid på sig. Ge inte barnet skuldkänslor när kisset eller bajset kommer på andra ställen än i pottan eller toaletten.
Om barnet hellre vill sitta på toaletten än på pottan så kan en pall vara en bra investering. Då blir det lättare att komma upp på toaletten själv och det kan kännas skönt att ha stöd för fötterna. När barnet är litet behöver den vuxna var nära och hålla i barnet när och om det sitter på toaletten.
Försök att läsa av barnets signaler på nödighet, något som kan yttra sig på många olika vis. Till exempel att barnet börjar skruva på sig, blir lite rastlöst eller ändrar ansiktsuttryck. Föreslå då att barnet provar att sitta på pottan eller toaletten. Kommer det inget kiss eller bajs när barnet har suttit en stund kan man säga ”vi kan prova igen om en liten stund” och gärna i neutrala ordalag benämna vad som hände ”titta, du kissade, vad skönt”. Det är bättre än beröm. Att gå på toaletten eller pottan bör vara något avspänt och bör inte förknippas med prestation eller att man är ”duktig”.
Fasta rutiner brukar underlätta att komma ihåg att gå till toaletten eller pottan för att kissa och bajsa. Erbjud till exempel alltid pottan efter sömn och måltid. Att sitta på pottan eller toaletten direkt efter maten är särskilt passande eftersom man då utnyttjar en medfödd reflex för tarmtömning.
Små barn behöver hjälp med att torka sig och behöver hjälp med eller påminnelse om handtvätt efter att ha varit på toaletten.
Bajsa i blöjan
Det finns en del barn som gärna vill ha blöja på just när de ska bajsa. En fördel med att sitta ner istället för att stå är att bajsandet brukar gå lättare genom att ändtarmen ändrar form/vinkel. Så länge barnet inte har några problem med att bajsa eller är förstoppat är det inget att bekymra sig över om barnet ändå vill stå. Vissa barn vill gömma sig bakom till exempel soffan när de ska bajsa. Man kan då börja med att barnet får fortsätta att bajsa i blöjan, men inne på toaletten. Ta det sedan stegvis mot toalettstolen eller pottan. Ibland kan motvilja att bajsa leda till eller bero på förstoppning som du kan läsa mer om längre ner på sidan.
För de flesta barn tar det lite tid att sluta med blöja. Ha tålamod. Barn i förskoleåldern har svårt att ta in intryck som kommer från flera håll samtidigt och väljer omedvetet att fokusera på det som är mest spännande. Det betyder att en rolig lek går före pottan! Även barn som varit helt torra länge kan börja kissa på sig igen i perioder. Det går oftast över av sig själv. Kanske behöver barnet påminnas lite oftare för att hinna i tid. Ibland när äldre barn börjar kissa på sig igen kan det bero på en infektion eller att något hänt på förskolan eller i familjen. Prata med BVC om du är orolig eller har frågor.
Att bli torr på natten tar oftast ta längre tid än att bli torr på dagen. När blöjan oftast är torr på morgonen kan man prova att låta barnet sova utan blöja.
Du kan läsa mer om toalettvanor hos barn här.
När bajset tar tid på sig att komma ut. Kanske förstoppning?
Om det går flera dagar mellan ditt barns avföringar kan barnet få ont i magen och känna sig uppblåst och illa till mods. Det kallas förstoppning och är väldigt vanligt. Förstoppning hos barn orsakas ofta av att de väntar för länge med att bajsa. Inte sällan börjar sådan problem någon gång efter 2–3-årsåldern. När det väl kommer bajs är det ofta hårt och det gör ont att bajsa. Rädslan att det ska göra ont gör att barnet håller sig och en ond cirkel är igång. Om barnet är förstoppat länge kan det börja läcka ut bajs i underbyxan.
Om ditt barn har blivit förstoppat
Vid lätt förstoppning kan du tänka på att barnet mår bra av regelbundna rutiner för toalettbesök. Det kan hjälpa att ge barnet mer att dricka och att bjuda på en blandad kost, där lösliga fibrer från frukt ingår. Päron och katrinplommon är exempel på sådant som brukar vara bra. Ta det däremot lite försiktigt med icke-lösliga fibrer såsom fullkornsprodukter: de kan ge motsatt effekt, särskilt om barnet inte dricker tillräckligt. Har barnet problem med förstoppning är det bästa om barnet sitter ner i lugn och ro och bajsar.
Ibland är förstoppning ett symtom som finns med vid olika sjukdomar. Till exempel kan det vara så vid glutenintolerans. Om ditt barns förstoppningsbesvär inte går över bör du låta barnet bedömas av din BHV-sjuksköterska eller en läkare.
Du kan läsa mer om förstoppning hos barn här.
