Ett nationellt samarbete för att förbättra vården av nyfödda barn
Ett av tio nyfödda barn behöver neonatalvård direkt efter födseln. För flertalet rör det sig om ett kort och okomplicerat vårdbehov. För en mindre grupp är vårdbehovet större och för några barn och deras familjer — de mycket för tidigt födda, eller de som föds med komplicerade tillstånd — kan det handla om avancerad intensivvård under längre tid.
Neonatalvårdsregistret (Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister; SNQ) har som uppgift att förse beslutsfattare, profession och föräldrar/allmänhet med underlag och kunskap som kan stimulera till förbättringar, forskning och utveckling. Samtliga landets neonatalavdelningar rapporterar till Neonatalvårdsregistret och täckningsgraden för tidigt födda barn är >98%.
Sedan starten har uppgifter om fler än 200 000 barn samlats in och 150 vetenskapliga rapporter har publicerats i internationella tidskrifter. Registret samarbetar med motsvarande register i 11 länder på 4 kontinenter.
Neonatalvårdsregistret bistår myndigheter och organisationer med data rörande vårdens omfång och kvalitet. Under den senaste tioårsperioden har registret bl.a. kunnat visa att överlevnaden för de allra minsta barnen ökat utan att öka risken för svåra komplikationer, att tidiga och sena (vårdrelaterade) infektioner minskat och att långtidskomplikationer bland neonatalvårdade barn i flera fall utgjorts av undvikbara vårdskador. Under pandemin kunde registerdata användas för att visa att nyfödda barn inte behövde separeras från sina mödrar vid födelsen och att amning var säkert även om mamman drabbats av COVID19. Registerdata har även visat att COVID19-vaccination under graviditet är säkert för barnet.