Public Transportation: Rethinking Concepts and Theories

The Challenge

Categories used in transportation surveys—and, hence, the way statistics are gathered and analyzed—may not properly account for caring work—that is unpaid labor performed by adults for children or other dependents, including labor related to the upkeep of a household. Public transport systems are typically designed around the needs of commuters (people traveling between their homes and places of paid employment). The mobility associated with caring work, including childcare and elder care, has typically not figured into transportation design.

Method: Rethinking Concepts and Theories

The innovative concept "mobility of care" provides a perspective for "recognizing and revaluing care work" (Sánchez de Madariaga, 2009). Incorporating "caring work" into user surveys helps to identify the significant number of trips that women and men make for this purpose. Understanding gender differences in public transportation is important for understanding climate change and planning efficient housing and neighborhoods.

Gendered Innovations:

1. Adding the concept, "mobility of care", to data collection variables may render public transportation more responsive to users' needs.
2. Understanding gender differences in travel has led to the concept of "trip chaining" with ramifications for the design of public transport systems.
3. Gathering data disaggregated by sex and other factors intersecting with sex and gender (such as income, family status, etc.) improves transportation research and policy.

Utmaningen
Innovation med genusperspektiv 1: Visualisera vårdrelaterad rörlighet
Metod: Ompröva språk och visuella referensmodeller
Innovation med genusperspektiv 2: Konceptualisering och studier av kedjeresande
Metod: Ompröva koncept och teorier
Innovation med genusperspektiv 3: Insamling av könsuppdelade data förbättrar forskning och trafikplanering
Metod: Analysera faktorer som relaterar till kön och genus
Konklusioner
Nästa steg
 

Utmaningen

Forskare som tittar på kollektivtrafik kategoriserar ofta resor enligt syften för att bättre förstå befintliga transportmönster och för att bättre kunna planera infrastrukturförändringar. U.S. Federal Highway Administration använder följande kategorier för kollektivtrafik (U.S. FHA, 2009):

• till/från arbetet
• affärsrelaterat
• shopping
• andra familjerelaterade/personliga ärenden
• skola/kyrka
• socialt umgänge och fritid
• annat

Kategorier som används i undersökningar om kommunikationer, och därmed sättet som statistik samlas in och analyseras, kanske inte på ett korrekt sätt tar hänsyn till vårdarbete, alltså obetalt arbete som vuxna utför för barn eller andra anhöriga, inklusive hushållsarbete.

Innovation med genusperspektiv 1: Visualisera vårdrelaterad rörlighet

Detta är en sammanfattning av Ines Sánchez de Madariagas forskning (2009, 2010, 2013a, 2013b). Undersökningar av tidsanvändning ger en utgångspunkt för utvärdering av undersökningar av kommunikationer. Harmonised European Time Use Survey delar upp tidsanvändningen i nio kategorier och tillhandahåller könsspecifika data om tidsanvändningen för femton länder. I Spanien lägger kvinnor mer tid än män på att utföra uppgifter i de tre kategorierna som tilldelats vård av barn i undersökningen

Data för Spanien liknar genomsnittet i EU: i de 15 länder som ingår i undersökningen ägnade kvinnor i genomsnitt 32 minuter till vård av barn per dag, män ägnade i snitt 12 minuter. I alla undersökta EU-länder la kvinnor signifikant mer tid på att ta hand om barn än män – från 1,7 gånger mer tid i Sverige till 4,8 gånger mer tid i Lettland Det här mönstret återkommer även i USA – 2010 ägnade den genomsnittliga amerikanska kvinnan 32 minuter åt att ta hand om barn i hushållet, två gånger mer än den genomsnittlige amerikanske mannens 16 minuter (United States Bureau of Labor Statistics, 2011). Man bör komma ihåg att den tid män lägger på omsorg har ökat. Omsorgsarbetet bland exempelvis brittiska fäder ökade niofalt mellan 1961 och 1999 (O'Brien et al., 2003).

Det faktum att kvinnor lägger signifikant mer tid än män på omsorg tyder på transportmöjligheterna är en jämlikhetsfaktor; många typer av omsorgsarbete är beroende av kollektivtrafik.

Ines Sánchez de Madariagas innovativa koncept "mobility of care" ger utrymme att "uppmärksamma och omvärdera omsorgsarbetet" – att värdera de resor kvinnor och män gör för att ta hand om andra (Sánchez de Madariaga, 2009). Om man tar med det här konceptet vid undersökningar av kommunikationer blir det enklare att designa trafiksystem där detta finns med – se Metod.

Metod: Ompröva språk och visuella representationer

Det innovativa konceptet "mobility of care" avslöjar viktiga resemönster som annars döljs i insamlade datavariabler (Sánchez de Madariaga, 2013; Sánchez de Madariaga, 2009). Diagrammet nedan visar resor med kollektivtrafik i Spanien under 2007. Den första bilden (vänster) återger transportdata som samlats in och rapporterats på traditionellt sätt. Den fokuserar på resor i samband med lönejobb genom att presentera data i samma stora kategori. Omsorgsarbete (i rött) är uppdelat i flera små kategorier och är instoppat under rubriker som ledsagande, shopping och fritid.

Den andra bilden (höger) delar upp resor med kollektivtrafik på ett annat sätt och samlar vårdresor i en kategori. Genom att visualisera vårdresor i en särskild kategori betonas vikten av vårdarbete, och trafikingenjörer kan designa system som fungerar bra för alla segment i populationen, förbättrar stadsmiljön och tar hänsyn till den globala uppvärmningen (Sánchez de Madariaga, 2013).

Ett antal innovationer inom transportdesign har implementerats för att fungera som stöd för vårdrelaterad rörlighet. I London gäller det exempelvis följande:

• Stegfri ingång till tåg, tunnelbana och bussar. Transportmyndigheter tar bort steg från gator till plattformar för att underlätta framkomligheten med barnvagnar, rullväskor, rullstolar och liknande. 2007 hade tunnelbanan i London 47 stegfria stationer.
• Breda passager genom spärrsystem till kollektivtrafik.
• Övergång från plattformar till tåg utan nivåskillnad (Transport for London, 2007).

Gå till Metoder – allmänt

Innovation med genusperspektiv 2: Konceptualisering och studier av kedjeresandet

En enkel definition av en "resa" är att beskriva varje resa som en förflyttning från en viss startposition till ett visst slutmål, vanligen genom att använda samma transportmedel. Konceptet "kedjeresande" och "resor för flera ändamål" utökar denna definition genom att uppmärksamma att resor ofta innehåller en sekvens av destinationer och är multimodala (McGuckin et al., 2005b; Hanson, 1980). Forskning om kedjeresande har gällt målet för resor, tidplanering och ändamålet för stoppen med uppmärksamhet på genus och andra faktorer som samspelar med kön och genus – se Metod nedan.

Metod: Ompröva koncept och teorier

Genusanalys av transporter kräver att man ifrågasätter underliggande koncept och identifierar luckor i metoden för datainsamling. Det kräver också nya koncept och teorier för de komplexa resor som verkliga människor gör. En studie över resor i USA mellan 1995 och 2001 där konceptet kedjeresande användes gav följande insikter i mäns och kvinnors resemönster:

• Fler kvinnor än män gör flera stopp på resor mellan hemmet och arbetet. Den här skillnaden mellan kvinnor och män minskar, framför allt som ett resultat av ökat kedjeresande hos män (mellan 1995 och 2001 ökade antalet stopp män gjorde på vägen hem från jobbet med 24 procent).
• Kvinnor gör fler korta stopp på väg till eller från arbetet än män för hushållsrelaterade aktiviteter, som att handla och uträtta ärenden. För kvinnorna i familjer där båda vuxna arbetar var sannolikheten dubbelt stå stor att de hämtade och lämnade barnen vid skolan under arbetspendlingen.
• Andra demografiska variabler samverkar med kön i kedjeresandet. Att exempelvis ha ett barn under fem år ökar kedjeresandet med 54 procent för yrkesarbetande kvinnor och 19 procent för yrkesarbetande män – se diagrammet (McGukin et al., 2005a).

Gå till Metoder – allmänt

Forskning om kedjeresande – med uppmärksamhet på könsskillnader i resandet – har varit nyckeln till stadsutvecklingen i exempelvis Wien. När man planerade förlängningar av tunnelbanelinjer tog planerarna hänsyn till att arbetsresor kunde innebära flera stopp vid dagis, skolor, sjukhus och parker (Irschik, 2008).

Innovation med genusperspektiv 3: Samla in könsuppdelade data förbättrar forskning och politik för transporter

2001 uppmärksammade tjänstemän vid Transportstyrelsen skillnader mellan anställda kvinnor och män inom transportsektorn (till exempel var de flesta personer i ledande ställning män, en sorts vertikal segregering) och föreslog att genusanalys skulle integreras i svensk transportpolitik och administration (Sahlin et al., 2001). För att närma sig målet att skapa "ett jämlikt transportsystem [….] utformat för att tillmötesgå transportbehoven hos både kvinnor och män" delade forskarna upp transportdata per kön. Forskarna fann att bland människor med anställning var det en större andel kvinnor (18 %) än män (14 %) som använde kollektivtrafiken. Även andra skillnader observerades.

Vid planeringen av ett nytt pendlingsprojekt i Skåne valde planerarna att "prioritera sträckningar som bidrar till att stärka och utveckla lokala arbetsmarknadsregioner för kvinnor, eftersom dessa regioner är geografiskt mindre, istället för sträckningar som utökar arbetsmarknadsregionerna för män" (Vägverket, 2009). Vägverket har också betonat behovet av att kollektivtrafiken ska gynna jämställdheten, och det faktum att kvinnor "tar mer ansvar [än män] för hushållsarbete och vård av unga och gamla" (Vägverket, 2010).

Flera EU-projekt som finansieras inom sjunde ramprogrammet (FP7) använder köns- och genusanalys för att förbättra forskningen. FP7-projektet Transport Needs for an Ageing Society (TRACY) riktar "särskild uppmärksamhet åt den genuspräglade karaktären" på äldre människors transportbehov (Gather et al., 2011).

Metod: Analysera faktorer som relaterar till kön och genus

Ett första steg är att dela upp data per kön. För att tjäna en bred användarbas måste andra variabler räknas med och analyseras utifrån hur de interagerar med kön och genus (Audirac, 2008). Några exempel:

• Ålder: Genom att planera för kollektivtrafik som tar hänsyn till äldres transportbehov får äldre, som av hälsoskäl slutat köra bil, möjligheter till tryggare transporter (Currie et al., 2010). Genus interagerar också med ålder när det gäller vilka som slutar köra bil: forskare fann att "äldre kvinnor i högre grad än män planerade i förväg [för att sluta köra], fattade beslutet själva och slutade i lämplig tid" (Oxley et al., 2011). Korrelationen mellan ålder och geografisk plats är en svår utmaning när det gäller att underlätta äldres rörlighet; det är fler äldre som bor på landsbygden än ungdomar (O'Neill, 2010).
• Familjestatus: Barn, särskilt små barn, ökar antalet resor och behovet av sträckningar som tillmötesgår dessa behov (Crane, 2007).
• Etnicitet: I USA skiljer sig bruket av kollektivtrafiken både efter kön och självrapporterad etnicitet. Inom alla etniska grupper är det kvinnorna som använder kollektivtrafik i högre grad än män. Dessa könsskillnader varierar dock med etnicitet (se diagrammet nedan som återges med data från Doyle et al., 2000).

  

• Geografisk plats: Säkerheten varierar mellan platser. Ny design har gjort transporter säkrare. Det handlar om särskilda väntutrymmen, genomsiktliga busskurer, nödtelefoner och övervakningssystem samt alternativa tjänster och sträckningar, till exempel stopp på begäran som gör att nattresenärer kan kliva av bussen närmare slutmålet nattetid (Schulz et al., 1996).

Forskare som arbetar med projektet Growing Older, Staying Mobile (GOAL) inom sjunde ramprogrammet (FP7) har skapat profiler av äldre människor genom att analysera genus tillsammans med andra faktorer, bland annat demografiska variabler (ålder, ekonomiska resurser, anställning etc.) och användningsmönster för kollektivtrafik (Hoedemaeker et al., 2012).

Gå till Metoder – allmänt

Konklusioner

För att analysera genus inom kollektivtrafik krävs följande:

1. Ompröva kategorier som används i undersökningar av kollektivtrafik. Det innovativa konceptet "mobility of care" fångar upp viktiga resemönster och kan användas för att göra kollektivtrafiken mer jämlik och responsiv efter användarnas behov.
2. Ompröva grundläggande koncept, exempelvis vad som utgör en "resa" – om det handlar om en destination eller en sammanlänkad kedja av destinationer.
3. Samla in data uppdelat efter kön och andra variabler (inkomst, självrapporterad etnicitet, familjestatus, etc.) som kan korrelera med användning av kollektivtrafik.

Nästa steg

Europeiska kommissionen och andra myndigheter har identifierat hur köns- och genusanalys kan förbättra kollektivtrafiken, både genom grundforskning och politiska insatser:

Grundforskning:

1. Analysera biologiska könsskillnader (kvinnors och mäns längd, vikt etc.) vid formgivning av steg och räcken, placering av knappar och andra användarrelaterade faktorer. Sådana analyser gör det nödvändigt att ompröva standarder och referensmodeller för att kunna se graviditet som ett normalt fysiologiskt tillstånd (Europeiska kommissionen, 2007).
2. Samla in könsuppdelade data och inkludera faktorer som samverkar med kön och genus (som socioekonomiska och demografiska indikatorer i dataanalyser (Europeiska kommissionen, 2007).

Transportpolitik:

1. Arbeta för att eliminera skillnader mellan kvinnors och mäns representation i transportplaneringsgrupper genom att öka antalet kvinnliga experter inom transportprogrammet (Europeiska kommissionen, 2007).
2. Genomföra regelbundna och systematiska "genusrevisioner" för att utvärdera transportsystem ur ett genusperspektiv (Hamilton et al., 2000).
3. Harmonisera statistik för transport och tidsanvändning inom Europeiska unionen för att ta hänsyn till rörlighet av vårdskäl (Europaparlamentets utskott för transport och turism, 2006).

How can we create public transportation systems that best serve users' needs? Governments and civil engineers collect data to understand how people use trains, subways, and bus systems. The gendered innovation in this case study is reconceptualizing how data are collected. This case study summarizes research by Inés Sánchez de Madariaga (2009, 2010, 2013a, 2013b).

Traditionally, governments collect data in eight trip categories:employment, education, shopping, leisure, and the like (see image left). People who travel solely for employment tend to travel directly from home to work and back again.

None of these traditional trip categories captures caring work—caring for children, the elderly, or households. People who travel for employment plus caring work have different travel patterns. They tend to travel from home to daycare and on to work. Leaving work, they may stop at the food market, the dry cleaners, and daycare before returning home.

The chart on the right (above) shows what happens if you conceptualize "caring work" as a category in data collection. It becomes the second largest, and one that needs to be considered when designing travel routes.

Conceptualizing the "mobility of care" as a category of analysis creates more efficient transportation systems, reducing costs and enhancing the quality of life.