Ö-transplantation är en ny lovande behandlingsform för utvalda patienter med svår typ-1 diabetes. Vid denna sjukdom har kroppens egna insulinproducerande "ö-celler" i bukspottkörteln förstörts. Sedan tidigare har man kunnat ersätta den förlorade vävnaden med bukspottkörteltransplantation. Denna behandlingsmetod fungerar dock endast riktigt bra i kombination med njurtransplantation. Det är dessutom ett stort kirurgiskt ingrepp behäftat med vissa risker. Man har, sedan lång tid tillbaka, haft förhoppnigar om att kunna transplantera endast den del av bukspottkörteln som producerar insulin, de Langerhanska cellöarna. Dessa utgör endast ca 1 % av vävnaden i bukspottkörteln, men producerar allt insulin. Resultaten vid ötransplantation har förbättrats de senaste fem åren och idag får nästan alla patienter ett förbättrat sockerläge och många kan också sluta med sitt insulin. Hur länge den positiva effekten av transplantationen kvarstår är idag svår att förutse.

Bukspottkörtlar tas på samma sätt som vid njur- eller levertransplantation från avlidna givare. Bukspottkörteln skickas därefter till det Nordiska Nätverkets gemensamma ölaboratorium i Uppsala. Där bryts bukspottkörtelvävnaden ner så att man kan separera ut de insulinproducerande Langerhanska öarna.

De kan sedan transplanteras till patienten. För att se hur detta gå till ”Hur går det till?”