Här presenteras utvalda kvalitetsindikatorer över behandlingar och rutiner. Läs mer i Årsrapporten och Verksamhetsrapport.

Antenatala steroider

Gravida kvinnor som kommer/riskerar att föda mycket för tidigt rekommenderas behandling med antenatala steroider (kortison) för att minska risken för död och sjukdom hos det tidigt födda barnet. Målvärden:
a) <10% uppgift saknas. 
b) 
>90% av barnen ska ha fått behandling.

För aktuell statistik, v.g. se under flik "Dashboard (instrumentpanelen)" på Startsidan.

Centraliserad förlossning

Förlossningar av mycket tidigt födda barn - särskilt före 28:e graviditetsveckan - bör ske på sjukhus med kapacitet och stor vana att vårda barnen. Målvärde: >90% av förlossningarna sker på rätt vårdnivå. Statistiken uppdateras månadsvis (med två veckors fördröjning) i "Verksamhetsrapporten" som kan laddas ner efter inlog under rubriken "För användare".

Kejsarsnitt vid extremt tidig födelse

I de fall det finns ett val av förlossningssätt, så är det fortfarande oklart om kejsarsnitt innebär någon fördel för de allra minsta barnen. Praxis varierar  mellan sjukhus och regioner.

Andel (%) barn födda med kejsarsnitt vid 22-24 graviditetsveckor per storregion (N=602).

Behandlingstider med respirator

Respiratorbehandling för de mest underburna barnen är livräddande. Samtidigt innebär respiratorbehandling obehag och ibland smärta, och den kan bana väg för kroniska lungbesvär. Praxis varierade under 2018-2022 mellan sjukhus och regioner (diagrammet visar genomsnittsligt antal dygn i respirator för barn födda efter 22-24 graviditetsveckor).

Behandling med systemiska steroider (betametason)

För barn med förlängt respiratorberoende kan systemisk steroidbehandling under en begränsad period underlätta extubation. Behandlingen har dock associerats med försämrat långtidsutfall (kognition). Andel (%) extremt tidigt födda som steroidbehandlades de senaste 5 åren varierade mycket stort mellan universitetssjukhusen.

Behandling med insulin

I Socialstyrelsens kunskapsöversikt från 2014 anges att vårdgivaren bör utarbeta rutiner för att reducera riskfaktorer som är associerade med utveckling av hjärnskada, såsom hypo- och hyperglykemi. Insulinbehandling av hyperglykemi hos extremt tidigt födda barn (%) används i mycket varierande grad men i en systematisk översikt från 2011 anges evidensbasen för interventionen som otillräcklig.

Farmakologisk slutning av persisterande ductus arterious (PDA)

Tidig behandling av PDA kan övervägas vid förekomst av ett eller flera ekokardiografiska kriterier och kliniska symtom på betydande PDA. Vid intervention bör farmakologisk behandling med ibuprofen användas som förstahandsval. Kirurgisk behandling (ligering av PDA) användas allt mer restriktivt, men kan övervägas vid terapisvikt, sent recidiv eller vid kontraindikation för farmakologisk behandling.

Evidensgrad: låg. Rekommendation: låg-måttlig. Andel (%) mycket tidigt födda barn som erhållit behandling (2018-2020=blå stapel, 2019-2021= rosa, 2020-2022=grön stapel):

Andel (%) fullgångna barn i som antibiotikabehandlats under neonatalvård

Andel (%) barn födda efter 28-31 graviditetsveckor som erhållit navelartärkateter

Vaskulär access är ibland nödvändig för att neonatalvård ska kunna ges med högsta kvalitet och säkerhet. Vaskulär access används för tillförsel av näringslösningar, läkemedel och blodprodukter, samt för övervakning av t.ex blodtryck och för icke-invasiv provtagning. Samtidigt är vaskulära skador en av de vanligaste vårdskadorna inom neonatalvården, inte sällan förknippade med allvarliga konsekvenser (sepsis, ischemiska vävnadsskador). Det är därför en balansgång mellan under- och överutnyttjande av kärlkatetrar.

Antal barn som kylbehandlats efter asfyxi per hemlän.