Historik, mål & vision

TILLSAMMANS SKAPAR VI BÄTTRE VÅRD

Varje år föds ca 115 000 barn i Sverige. Vi har varit framgångsrika inom graviditets- och förlossnings-vården och har idag ett av världens bästa hälsoresultat. Med Graviditetsregistret vill vi nu fortsätta att utveckla och öka kvalitén inom vården av gravida och deras nyfödda.

Det är vi i vården som ligger bakom registret. Vi samlar och behandlar information hela vägen från tidig graviditet till och med ett par månader efter förlossningen, exempelvis ultraljud sjukdomshistoria, eller information om barnets tidiga tillstånd. Uppgifterna är skyddade av svensk lag och får bara användas till utveckling av bättre vård och forskning. Med 115 000 födslar per år blir det en fantastisk källa till kunskap och utveckling!

Vår vision är att förbättra hälsan för mödrar och barn i Sverige. 

Graviditetsregistret är en sammanslagning av kvalitetsregistren för mödrahälsovård fosterdiagnostik och förlossningsvård. Registret för mödrahälsovård har funnits sedan 1999 och registret för fosterdiagnostik sedan 2010. 

Graviditetsregistret har en hög täckningsgrad eftersom vi inhämtar data från standardiserade, elektroniska journalsystem vilket omfattar de flesta gravida som skrivs in vid mödrahälsovård. På sikt kommer vi i största möjliga mån ersätta webbinmatning med överföring av data från journalsystemen Obstetrix, Partus och Cosmic Birth.

Arbetet med inmatning av data i Mödrahälsovårdsregistret och Fosterdiagnostikregistret fortgår. De tidigare självständiga registren har ersatts av arbetsgrupper inom mödrahälsovård, fosterdiagnostik respektive förlossningsvård, ledda av Yvonne Skogsdal (Mödrahälsovård), Peter Conner (Fosterdiagnostik) och Verena Sengpiel (Förlossning).

DETTA ÄR GRAVIDITETSREGISTRET

Graviditetsregistret är ett nationellt kvalitetsregister med certifieringsgrad 1 (den högsta möjliga certifieringsgraden). Graviditetsregistret består av arbetsgrupperna för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossning.

Syftet med registret är att ge ett bra underlag gällande data och resultat för verksamheterna i landet. Ett lättillgängligt och lättförståeligt dataunderlag är en förutsättning för att kunna utveckla vården och på det sättet förbättra hälsan för gravida kvinnor och deras barn, och för att främja en jämlik vård och hög kvalitet i vårdkedjan. Förbättringsarbeten i verksamheterna kan med hjälp av snabb återkoppling av data och resultat via Graviditetsregistret vara enkla att genomföra. Registret är också en rik källa för forskning inom området graviditet och förlossning.

Graviditetsregistret hämtar in data via automatisk överföring från journalsystemen, via manuell inmatning inom mödrahälsovården (MHV) samt via direkt registrering vid KUB-undersökningar (kombinerat ultraljud och biokemi för att beräkna risk för kromosomavvikelser), se bild på nästa sida. År 2019 registrerades ca 91,1% av alla förlossningar i Sverige i Graviditetsregistret från journalsystemen. Data överförs varje dag. Första överföringen sker i samband med att förlossningen registreras. Variabler som inte har registrerats fram till dess, överförs först när journalen slutsigneras. Sista överföringen sker när journalen arkivsigneras. Alla barnmorskemottagningar i landet är anslutna till den manuella registreringen på MHV, med viss variation gällande täckningsgrad för olika regioner/mottagningar och olika variabler. Uppskattningsvis 80% av alla KUB-undersökningar som utförts under 2019 i Sverige har skett och registrerats inom Graviditetsregistret.

Hur data kommer in i registretData från MHV finns sedan 1999 (i nuvarande format sedan 2010), data från KUB sedan 2006, och data från den automatiska journalöverföringen sedan 2014 (sedan 2013 för region Stockholm).