Att inte betrakta könsskillnader som ett problem

Manskroppen har länge varit normen (se Standarder och referensmodeller). Kvinnokroppen har ofta studerats som en avvikelse utifrån den normen. Ofta har man generaliserat resultaten från studier som inkluderat endast ett kön till att gälla även det andra könet.

Inom forskning och design bör man sträva efter att identifiera viktiga skillnader mellan könen.

  • Exempel (vetenskap/medicin): Diagnosmodellerna för benskörhet har traditionellt utvecklats för kvinnor, och det saknas väletablerade kriterier för att identifiera risker hos män. Ny forskning beaktar sjukdomsutvecklingen hos både kvinnor och män genom att utvärdera riskerna med hjälp av könsspecifika referensmodeller (se fallstudien Osteoporosforskning avseende män).
  • Exempel (ingenjörsvetenskap): Vissa säkerhetsanordningar, som säkerhetsbälten, utvecklades först för att passa den 50:e percentilen män (som utgjorde normen). Att inte ta hänsyn till människor med olika form och storlek kan leda till oavsiktliga skador. Konventionella säkerhetsbälten är inte anpassade för gravida kvinnor, och bilolyckor är en viktig anledning till fosterdöd på grund av skador hos modern (se fallstudien Gravida krockdockor).