Deltagarbaserad forskning och design

Mycket kunskap är uppdelad mellan kvinnor och män på grund av arbete (både formella anställningar och oavlönat hem- och vårdarbete) som är uppdelat längs genuslinjer. Det uppdelade arbetet leder också till skillnader i vilka verktyg och resurser som kvinnor respektive män använder. De flesta yrkesförare är män och har erfarenheter som är värdefulla för utvecklingen av tekniker för marktransporter. Att analysera köns- och genusspecifika erfarenheter kan fungera som en resurs för att skapa kunskap och teknikutveckling.

Deltagarbaserade forskningsmetoder används inom många fält, från industridesign till epidemologi till programvaruutveckling. Även om specifika metodologier skiljer sig åt, involverar deltagarbaserad forskning användare eller försökspersoner i uppgifter som att sätta forskningsmål, samla in och bearbeta data och tolka resultat (Gonsalves et al., 2005; Leung et al., 2004; O’Fallon et al., 2002; Greenwood et al., 1993). Deltagarbaserad forskning försöker vanligen balansera intressen, fördelar och ansvar mellan användarna/försökspersonerna och de forskningsinstitutioner som deltar. Dessutom innebär deltagarbaserad forskning att man gör hela processen, från planering till rapportering, transparent och tillgänglig för alla parter (WHO, 2011).

Praktiska steg för att införliva köns- och genusanalyser i deltagarbaserad forskning:

  1. Identifiera arbetsområdet eller den del av vardagen som ska studeras: Undersök genuspräglade strukturer inom det området och se till att ta hänsyn till underområden som man kan har förbisett. Observera:
    1. Kvinnor kan ha särskilda produktbehov, till exempel mensskydd eller sport-bh (Vostral, 2008; Faulkner, 2001; Maines, 1999; McGaw, 2003; Cowan, 1983). Även män kan ha särskilda produktbehov, till exempel när det gäller kondomer (Oudshoorn, 2003).
    2. Kvinnor respektive män kan ha särskild kunskap att bidra med.
  2. Identifiera potentiella målgrupper: Genomför undersökningar eller litteraturgranskningar, sätt ihop fokusgrupper, skicka ut frågeformulär och så vidare. Vilka är kännetecknen för målanvändare/grupper (det kan handla om kön, ålder, socioekonomisk status, etnicitet, modersmål etc.)? Frågor: Hur kommer olika grupper (som definieras genom kön, ras, ålder, geografisk plats etc.) att påverkas av det här projektet/produkten? Vilka är deras särskilda perspektiv och intressen? Vems praktiska kunskap eller erfarenhet är relevant för det här forsknings- eller designprojektet? Formgivare av säkerhetsbälten kan samarbeta med gravida kvinnor för att designa ett säkerhetsbälte som fungerar bättre för dessa kvinnor (se fallstudien Gravida krockdockor).
  3. Efterfråga synpunkter från användare eller grupperingar: Engagera användare/grupperingar i att definiera problem, krav och alternativ för lösningar och design (Oudshoorn et al., 2003: Oudshoorn et al., 2002). Genom att intervjua användare – både män och kvinnor – kan forskare och ingenjörer samla in information om hur en teknik, en produkt eller en allmän hälsoåtgärd kommer att påverka deras vardag, bistå dem i arbetet eller förgylla fritiden. Hur påverkas insamlade data eller ett projektresultat av könsroller? På grund av historiska könsuppdelningar av arbete och kvinnors roll som primära vårdgivare, besitter kvinnor ofta kunskaper om medicinska växter (Voeks, 2007). På liknande sätt är män ofta ansvariga för att samla in växter som används som byggmaterial och är sannolikt de primära källorna till traditionell kunskap om denna typ av växter (Camou-Guerrero et al., 2008). Det kan vara viktigt att efterfråga kunskaperna hos den mest kunniga användaren i bevarandeprojekt.
  4. Observera arbetare eller användare: Genom att observera människor som arbetar kan ge forskare och ingenjörer tillgång till "tyst" kunskap -- kunskap som är självklar eller tas för given av arbetare själva och som sällan uttrycks. Att fånga upp tyst kunskap kan bidra med nya perspektiv inom forskning och design. Forskare kan fråga: Hur påverkar kön och genus hur arbetet utförs, hur ett föremål används eller hur en process utformas? Vilka skillnader finns i sammanhang där gruppen består av samma kön jämfört med en blandad grupp? Ingenjörer och formgivare kan testa sina kunskaper i interaktion med användare. IKT-forskare som skulle utveckla en ny programvara avsedd för callcenter för kundservice observerade, intervjuade och arbetade med de callcenteranställda – de flesta av dem kvinnor – för att förstå deras behov. Genom att analysera den genuspräglade delen av arbetet och samla in användarsynpunkter kunde de utveckla en bättre programvara som i högre grad tillmötesgick behov som tidigare inte uppmärksammats (Maass et al., 2007).
  5. Utvärdera och förändra: Forskare kan samarbeta med användare/grupper i alla steg av projektutvärderingen, från att sätta upp mål och hitta mått på framgång till att bedöma om dessa mål har uppnåtts i faserna för design, implementering och övervakning (WHO, 2002). Synpunkter från användare och projektgrupper kan också vara en hjälp i förändring av design och framtida forskning.

Relaterade fallstudier

Utforska marknaden för hjälpmedel för äldre
Design av bostäder och bostadsområden
Information för flygresenärer
Videospel
Vatten infrastruktur

Citerade verk

  • Camou-Guerro, A., Reyes-García, V., Martínez-Ramos, M., & Casas, A. (2008). Knowledge and Use Value of Plant Species in a Rarámuri Community: A Gender Perspective for Conservation. Human Ecology, 36 (2), 259-272.
  • Cowan, R. (1983). More Work for Mother: The Ironies of Household Technology from the Open Hearth to the Microwave. New York: Basic Books.
  • Faulkner, W. (2001). The Technology Question in Feminism: A View from Feminist Technology Studies. Women’s Studies International Forum, 24 (1), 79-95.
  • Gonsalves, J., Becker, T., Braun, A., Campilan, D., de Chavez, H., Fajber, E., Kapiriri, M., Rivaca-Caminade, J., & Vernooy, R. (2005). Participatory Research and Development for Sustainable Agriculture and Natural Resource Management: A Sourcebook, Volume 1: Understanding Participatory Research and Development. Ottawa: International Development Research Centre (IDRC).
  • Greenwood, D., Whyte, W., & Harkavy, I. (1993). Participatory Action Research as a Process and as a Goal. Human Relations, 46 (2), 175-192.
  • Jiang, F. (2008). The Problem with Patents: Traditional Knowledge and International Intellectual Property Law. Harvard International Reviews: Global Education, 30 (3), 1-4.
  • Leung, M., Yen, I., & Minkler, M. (2004). Community-Based Participatory Research: A Promising Approach for Increasing Epidemiology’s Relevance in the 21st Century. International Journal of Epidemiology, 33 (3), 499-506.
  • Maass, S. & Rommes, E. (2007). Uncovering the Invisible: Gender-Sensitive Analysis of Call Center Work and Software. In Zorn, I., Maass, S., Rommes, E., Schirmer, C. & Schelhowe, H. (Eds.) Gender Designs Information Technology (IT), pp. 97 - 108. Wiesbaden: Verlag für Sozialwissenschaften.
  • Maines, R. (1999). The Technology of Orgasm: "Hysteria," the Vibrator, and Women's Sexual Satisfaction. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
  • McGaw, J. (2003). Why Feminine Technologies Matter. In Lerman, N., Oldenziel, R., & Mohun, A. (Eds.) Gender and Technology: A Reader, pp. 13-36. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
  • O’Fallon, L., & Dearry, A. (2002). Community-Based Participatory Research as a Tool to Advance Environmental Health Sciences. Environmental Health Perspectives, 110 (2), 155-159.
  • Oudshoorn, N., Saetnan, A., & Lie, M. (2002). On Gender and Things: Reflections on an Exhibition of Gendered Artifacts. Women’s Studies International Forum, 25 (4), 471-483.
  • Oudshoorn, N. (2003). The Male Pill: A Biography of a Technology in the Making. Durham: Duke University Press.
  • Oudshoorn, N., & Pinch, T. (Eds.) (2003). How Users Matter: The Co-Construction of Users and Technologies. Cambridge: Massachusetts Institute of Technology (MIT) Press.
  • Voeks, R. (2007). Are Women Reservoirs of Traditional Plant Knowledge? Gender, Ethnobotany, and Globalization in Northeast Brazil. Singapore Journal of Tropical Geography, 28 (1), 7-20.
  • Vostral, S. (2008). Under Wraps: A History of Menstrual Hygiene Technology. Lanham, Maryland: Lexington Books.
  • World Health Organization (WHO). (2011). Indigenous Peoples and Participatory Health Research. Geneva: WHO.
  • World Health Organization (WHO). (2002). Gender Analysis in Health: A Review of Selected Tools. Geneva: WHO.