Ras och etnicitet

"Ras" och "etnicitet" är komplexa begrepp och termerna används ofta synonymt.  Till en början användes "ras" för att beteckna biologiska egenskaper och "etnicitet" för att beteckna kulturella fenomen. Denna distinktion återspeglar ansträngningarna att särskilja kön och genus. Till skillnad från "kön" och "genus" råder det dock föga enighet kring distinktionen mellan ras och etnicitet.

Definition av ras

Ras är en betydelsefull social kategori som historiskt formats av förtryck, slaveri och erövringar.  De flesta genetiker är överens om att rasmässiga taxonomier på DNA-nivå inte är relevanta.  Genetiska skillnader inom en given rasgrupp är ofta större än skillnaderna mellan olika rasgrupper.  De flesta genetiska markörer skiljer sig inte tillräckligt mellan raser för att kunna användas inom medicinsk forskning (Duster, 2009;Cosmides, 2003).

Ras som social kategori

Det finns stora skillnader mellan människor när det gäller ekonomiskt välstånd, exponering för miljögifter och tillgång till läkarvård. Dessa faktorer kan skapa hälsomässiga ojämlikheter.  Krieger (2000) beskriver ojämlikheter sprungna ur rasdiskriminering som "biologiska uttryck av rasrelationer". För afroamerikaner är dödligheten högre än för andra rasgrupper när det gäller 8 av de 10 vanligaste dödsorsakerna i USA (Race, Ethnicity, and Genetics Working Group, 2005). Även om ojämlikheterna delvis kan förklaras med social klass så räcker inte klasskillnader som förklaring.

Vetenskaplig rasism

Amerikanska National Institute of Medicine noterar att "historiskt sett har forskning kring ras, etnicitet, ålder, nationalitet, religion och kön ibland lett till diskriminerande praxis" (Wizemann & Pardue, 2001). På samma sätt som vetenskap baserad på "medfödda könsskillnader" användes under 1700- och 1800-talen för att rättfärdiga uteslutandet av kvinnor från vetenskapen och den akademiska världen, och för att förvägra kvinnor rätten till medborgarskap, har vetenskap baserad på "medfödda rasskillnader" använts för att rättfärdiga det fortsatta underordnandet av icke-vita raser (Russett, 1989; Schiebinger, 1993). Under 1800-talet gjordes omfattande forskningsinsatser för att visa att skillnader i hjärnans struktur hos vita och svarta återspeglade en evolution hos icke-vita människor som inte nått lika långt som hos vita (Tucker, 1996). Diskussionerna kring IQ och hjärnans struktur under 1900-talet spelade en liknande roll (Gould, 1996).

Definition av geografiskt ursprung

Biologerna Marcus Feldman och Richard Lewontin skrev att den genetiska skillnad på 0,1 % som finns mellan människor kan spåras till de olika geografiska områden som människor kommer ifrån. Man bör koppla exempelvis sickelcellsanemi till geografiskt ursprung och inte till ras.  Sickelcellsanemi förekommer där malaria är eller har varit utbrett; Afrika söder om Sahara, Medelhavsområdet och södra Indien.  Kunskap om biogeografiskt ursprung kan alltså hjälpa läkare att ställa medicinska diagnoser (Koenig et al., 2008).

Definition av etnicitet

Etnicitet betecknar grupper, till exempel irländare, fijianer eller siouxindianer, inom vilken man delar en gemensam identitetsgrundande historia, språk eller kultur. Etnicitet baseras ofta på religion, trosuppfattningar och traditioner samt minnen av migrering eller kolonialisering (Cornell & Hartmann, 2007).  I vetenskapliga analyser kan det vara viktigt att särskilja ras och etnicitet, dock utan att dra alltför skarpa gränser. Biologantropologen Fatimah Jackson (2003) ger ett talande exempel på hur kulturella yttringar har misstolkats som biologiska skillnader.  Hon nämner de små etniska grupperna som lever i Mississippi-deltat och som använder sassafras i traditionell matlagning.  Sassafras ökar risken för cancer i bukspottkörteln.  Vårdgivare som inte noga skiljer mellan kulturella och biologiska egenskaper skulle kunna tolka ett geografiskt kluster av bukspottkörtelcancer som kopplad till en genetisk eller rasmässig faktor, när sjukdomen i själva verket beror på kulturella yttringar – i det här fallet matvanor.

Aktuella EU-riktlinjer

  • Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans uppmanar medlemsstaterna att "i enlighet med europeiska lagar, föreskrifter och rekommendationer om datasäkerhet och skydd för privatlivet, när så är lämpligt insamla uppgifter som kan underlätta att bedöma och värdera situation och erfarenhet hos grupper som är särskilt utsatta för rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans" (ECRI, 1998; se även Simon, 2007).
  • Artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG uppger att medlemsstaterna ska "förbjuda behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv", med vissa undantag för vetenskaplig, hälsorelaterad och medicinsk forskning. När sådana data samlas in ska medlemsstaterna enligt direktivet sörja för att det finns "lämpliga och konkreta garantier för att skydda enskilda personers grundläggande rättigheter och privatliv" (Europaparlamentet, 1995).

Aktuella forskningsriktlinjer för amerikanska National Institutes of Health (NIH)

NIH kräver att ras och etnicitet inkluderas som variabler i medicinsk forskning för att säkerställa alla amerikaners hälsa och välmående. NIH kräver att:

Riktlinjerna anger att forskarna ska lita till studiepersonens självidentifiering när data om ras och etnicitet samlas in och att de ska ges möjlighet att välja fler än en rastillhörighet. I riktlinjerna betona man att "kategorierna i den här klassificeringen är sociopolitiska konstruktioner och inte ska tolkas som antropologiska".

Problem med analyser av ras och etnicitet inom forskning

  • NIH-riktlinjerna tillåter patienter att välja fler än en "rastillhörighet": ungefär en av fem amerikaner identifierar sig som tillhörande fler än en ras, vilket ökar svårigheten att göra tydliga avgränsningar inom forskningen.
  • Att definiera etniska grupper kan antyda att det finns en större homogenitet inom folkgrupper än vad som verkligen är fallet. Exempelvis så skiljer den nederländska statistiska centralbyrån (CBS) på två kategorier av invandrare (allochtonen): personer med västerländsk bakgrund och personer med icke-västerländsk bakgrund. Till den icke-västerländska kategorin räknas människor från så vitt skilda regioner som Afrika, Latinamerika och Asien (Centrall Bureau vorr de Statistiek, 2011).
  • Etniska och rasmässiga undergrupper som är relevanta i olika Europeiska länder eller i USA är ofta irrelevanta globalt sett.
  • Betonandet av ras bagatelliserar de socioekonomiska och miljörelaterade orsakerna till hälsomässig ojämlikhet.  USA samlar inte in hälsostatistik som baseras på:
    • socioekonomiska faktorer som utbildning, ekonomiska resurser eller hälsoeffekterna av systematisk diskriminering
    • miljöfaktorer som kvalitet på bostäder eller exponering för gifter

Citereda verk

  • Centrall Bureau vorr de Statistiek (CBS). (2011). Allochtoon. http://www.cbs.nl/nl-NL/menu/methoden/toelichtingen/alfabet/a/allochtoon.htm.
  • Cornell, S., & Hartmann, D. (2007). Ethnicity and Race: Making Identities in a Changing World. Thousand Oaks: Pine Forge Press.
  • Cosmides, L., Tooby, J., & Kurzban, R. (2003). Perceptions of Race. TRENDS in Cognitive Science, 4 (7), 173-179.
  • Duster, T. (2009). Debating Reality and Relevance. Science, 324 (5931), 1144-145.
  • European Commission against Racism and Intolerance (ECRI). (1998). ECRI General Policy Recommendation Number 4 on National Surveys on the Experience and Perception of Discrimination and Racism from the Point of View of Potential Victims. Strasbourg: Council of Europe.
  • European Parliment. (1995). Directive 95/46/EC of the European Parliament and of the Council of 24 October 1995 on the Protection of Individuals with Regard to the Processing of Personal Data and on the Free Movement of Such Data. Official Journal of the European Communities, L281, 31.
  • Feldman, M. & Lewontin, R. (2008). Race, Ancestry, and Medicine. In Revisiting Race in a Genomic Age. Ed. B. Koenig, Sandra S., S. Richardson. (Eds.) New Brunswick:  Rutgers University Press, 2008, 89-101.
  • Gould, S. J. (1996). The Mismeasure of Man. New York: Norton.
  • Jackson, F. (2003). Ethnogenetic Layering: A Novel Approach to Determining Environmental Health Risks Among Children from Three U.S. Regions. Journal of Children’s Health, 1 (3), 369–386.
  • Koenig, B., Lee, S., Richardson, S. (Eds.) (2008) Revisiting Race in a Genomic Age. New Brunswick:  Rutgers University Press.
  • Krieger, N. (2000). Refiguring “Race”: Epidemiology, Racialized Biology, and Biological Expressions of Race Relations. International Journal of Health Services, 1 (30), 211-216.
  • Pardue, M., & Wizemann, T. (Eds.) (2001). Exploring the Biological Contributions to Human Health: Does Sex Matter? Washington D.C.: National Academy Press.
  • Race, Ethnicity, and Genetics Working Group. (2005). The Use of Racial, Ethnic, and AncestralCategories in Human Genetics Research. American Journal of Human Genetics, 77, 519-532.
  • Russett, C.E. (1989). Sexual Science: The Victorian Construction of Womanhood. Cambridge: Harvard University Press.
  • Schiebinger, L. (2004). Nature’s Body: Gender in the Making of Modern Science. New Brunswick: Rutgers University Press.
  • Simon, P. (2007). “Ethnic” Statistics and Data Protection in the Council of Europe Countries. Strasbourg: Council of Europe.
  • Tucker, W. (1996). The Science and Politics of Racial Research. Champaign: University of Illinois Press.