Genus

Observera: Flera europeiska språk har inte något ord för ”gender”. Det är viktigt att använda ett språkspecifikt ord , alternativt använda engelskan på ett korrekt sätt.

Definition: Genus – en sociokulturell process – refererar till kulturella och sociala attityder som tillsammans formar och sanktionerar "feminina" och "maskulina" beteenden, produkter, teknologier, miljöer och kunskaper. "Feminin" och "maskulin" beskriver beteenden i en sammanhängande enhet av genusidentiteter och -beteenden. Genus behöver inte nödvändigtvis överensstämma med kön.

Bakgrund: Termen genus introducerades under sent 1960-tal som ett avståndstagande mot biologisk determinism där biologin knyts till rigida könsroller och förväntningar. "Genus" används för att särskilja sociokulturella faktorer som formar beteenden och attityder från biologiska faktorer relaterade till kön (se Termer: Kön and Kön och genus är olika termer). Genusbeteenden och -attityder är inlärda; de är varken konstanta eller universella. Genusnormer, genusrelationer och genusidentiteter är i ständig förändring. De förändras med tiden, kulturen och platsen, som mellan 1950-tal och 2010-tal, mellan Spanien och Tyskland, och mellan stad och landsbygd. Genus varierar också med den sociala kontexten, exempelvis mellan arbetsplatsen och hemmet. Genus samspelar med andra identiteter, som etnicitet och klass (se Analysera faktorer som inbegriper både kön och genus).

Problem att undvika när man analyserar genus

Problem kan uppstå om forskarna utgår ifrån att:

  • alla kvinnor som grupp, eller alla män som grupp (attityder, preferenser, behov, beteenden och kunskaper) är d e samma.
  • kvinnor och män är olika.
  • observerade skillnader mellan kvinnor och män har en biologisk grund.
  • observerade skillnader mellan kvinnor och män gäller för alla kulturer.

Hur genus fungerar:
Människor samverkar i stora och komplexa samhällen genom inlärda beteenden. Sättet vi talar på, hur vi uppför oss, sakerna vi använder och våra beteenden signalerar alla vem vi är och styr hur vi interagerar. Genus är en aspekt av dessa beteende- och attityduppsättningar. Därför kan genusperspektivet vara en viktig del i forskning och design (se Analysera genus, Ompröva forskningsprioriteringar och resultat, Formulera forskningsfrågor, Ompröva koncept och teorier, Processer för innovationsteknik, Utforma forskning inom hälsa och biomedicin, Ompröva standarder och referensmodeller, and Ompröva språk och visuella representationer).

  • Genusnormer refererar till sociala attityder om vilka beteenden, preferenser, produkter, yrken eller kunskaper som lämpar sig för kvinnor och män. Genusnormer influerar utvecklingen av produkter och teknologier (se fallstudierna Utforska marknaden för hjälpmedel för äldre, Maskinöversättning, Göra Maskiner Diskussion and Videospel):
  • Genusrelationer refererar till empiriska observationer av de faktiska roller som kvinnor och män spelar och hur de interagerar i en viss kulturell eller social kontext, exempelvis hemma, på labbet eller i designteamet.
    • Sociala uppdelningar av arbetet är en viktig aspekt av genusrelationer där kvinnor och män koncentreras i olika typer av (avlönade eller oavlönade) verksamheter. En konsekvens av en sådan genussegregering är att vissa yrken och discipliner stämplas med genusidentiteten för den antalsmässigt dominerande gruppen: till exempel anses sköterska vara ett "feminint" arbete och ingenjör ett "maskulint" arbete (Faulkner, 2009).
    • Kvinnor och män som arbetar i starkt segregerade roller förvärvar olika typer av kunskap och expertis som ibland kan komma till användning i samband med genusmedvetna innovationer (se Participatory Research and Design. Se även fallstudien Vatten infrastruktur).
    • Genusrelationer kan också återspeglas i produkter eller skapade miljöer, till exempel transportsystem (se Ompröva språk och visuella representationer. Se även fallstudien Kollektivtrafik).
  • Genusidentiteter refererar till hur individer och grupper uppfattar och presenterar sig själva, och hur de uppfattas av andra (Schiebinger, 1999). Genusidentiteter är kontextspecifika. En person ingår i flera femininiteter och maskuliniteter (medvetet eller omedvetet), beroende på den specifika kontexten. En man kan använda sig av ledarskapsförmågor som uppfattas som maskulina när han leder ett labbmöte och av kvaliteter som uppfattas som feminina när han hjälper sitt barn med matten. Observera:
    • Genusidentiteter kan påverka forskningen (se Analysera genus).
    • Transsexuell, transperson och icke könstypisk är termer som beskriver "identiteter som inte stereotypt associeras med en persons biologiska kön." Det här är vanliga uttrycksformer och behandlas vanligen inte kliniskt (WPATH, 2011). Dock kan fördomar mot människor som inte är könstypiska orsaka skada (Meyer, 2003).
    • Könsdysfori eller könsidentitetsstörningar är "obehag eller känslomässig smärta som orsakas av en diskrepans mellan en persons genusidentitet och biologiska kön (och den associerade genusrollen och/eller primära och sekundära könskarakteristika)" (WPATH, 2011; DSM, 2013). Könsdysfori förekommer inom alla genusidentiteter, och en del individer väljer att söka behandling, andra inte (Fausto-Sterling, 2012).

Citerade verk

  • American Psychiatric Association (APA). (2000). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition, Text Revision (DSM-IV-TR). Arlington: APA.
  • Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), 5th edition (2013).
  • Faulkner, W. (2009). Doing Gender in Engineering Workplace Cultures: Part I — Observations from the Field. Engineering Studies, 1 (1) 3-18.
  • Fausto-Sterling, A. (2000). The Five Sexes, Revisited. The Sciences, 40 (4), 18-23.
  • Fausto-Sterling, A. (2012). The Dynamic Development of Gender Variability. Journal of Homosexuality, 59, 398-421.
  • Kessler, S. (1990). The Medical Construction of Gender: Case Management of Intersexed Infants. Signs: Journal of Women in Culture and Society. 16 (1), 3-25.
  • Meyer, I. (2003). Prejudice as Stress: Conceptual and Measurement Problems. American Journal of Public Health, 93 (2), 262-265.
  • Schiebinger, L. (1999). Has Feminism Changed Science? Cambridge: Harvard University Press
  • World Health Organization (WHO). (1990). International Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD)—10th Revision. Geneva: WHO.
  • World Professional Association for Transgender Health (WPATH). (2011). Standards of Care for the Health of Transsexual, Transgender, and Gender-Nonconforming People. Minneapolis: WPATH.