Analysera genus

Genus blir aktuellt när kulturella attityder är viktiga i ett projekt (se Term: Genus). This method looks specifically at:

  1. Forskares och ingenjörers genusantaganden och -beteenden eftersom inverkar på den aktuella forskningen.
  2. Försökspersoners och användares genusrelaterade behov, antaganden och beteenden i förhållande till den aktuella forskningen.
  3. Hur punkterna 1 och 2 samverkar – eller genusrelationer mellan forskare/ingenjörer och försökspersoner/användare.

Genusattityder och beteenden "blir kvar" och (re)produceras på olika nivåer – hos individer, sociala institutioner och i samhällen och kulturer. Den här metoden utgår ifrån att forskare kan börja lära sig hur genus fungerar. Värdet av att använda metoden beror, precis som andra forskningsmetoder, på forskningsteamets skicklighet och kreativitet.

Genus är primärt en lingvistisk, kognitiv och analytisk kategori inom vetenskap, hälsa och medicin och ingenjörsvetenskap (Schiebinger, 2008; Klinge et al., 2010; Zorn et. al, 2007; Bührer et al., 2006; Oudshoorn et al., 2003; Strum et al., 2000). Trots detta passerar genusantaganden ofta utan att ifrågasättas och förblir alltså osynliga för forskargruppen (Schiebinger, 1989; Oudshoorn, 1994; Richardson, 2013). Dessa bakgrundsantaganden påverkar omedvetet prioriteringar, forskningsfrågor och metodval (se även Ompröva forskningsprioriteringar och -resultat, Ompröva koncept och teorier och Formulera forskningsfrågor). När genusantaganden är osynliga och förblir oundersökta, kan de leda till bias inom forskning och ingenjörsvetenskap. De kan underminera de "självkorrigerande" mekanismerna inom forskning och design.

  1. Vilka är forskarnas och ingenjörernas genuspräglade antaganden och beteenden som påverkar den aktuella forskningen?
    1. Påverkar underliggande antaganden – eller "självklarheter" – i forskningsgruppen arbetet på sätt som man inte undersökt? Ta till exempel genetiken vid könsbestämning. Under decennier fokuserade forskningen kring könsbestämning på den "testikelbestämmande" faktorn. Det äggproducerande kvinnliga gångsystemet ansågs som en passiv "standardväg". Nya modeller för könsbestämning visar att utvecklingen av både kvinnliga och manliga genitalier sker parallellt som aktiva genstyrda processer (se fallstudien Genetik av könsbestämning).
    2. Vilka underliggande antaganden har påverkat valen av försökspersoner eller användare? Till exempel har man inom grundforskning på djur fokuserat på handjur, till stor del på grund av att forskare utgått från antagandet att handjur uppvisar mindre variationer (se fallstudien Djurförsök).
    3. Vilka oundersökta antagande har forskare gjort om kvinnor/män (eller honor/hanar av andra arter) i sin forskning? Vilka män är det man undersöker? Är det fattiga män, rika män, vältränade män, lågutbildade män (se även Analysera faktorer som relaterar till kön och genus)? Alla män (och kvinnor) är inte likadana. För att undvika stereotyper bör forskare identifiera sina försökspersoner/användare tydligare. HIV-mikrobicider har tillsatts i vaginalgeler. Förutom att leverera mikrobiocider (som preventivmedel eller med annat syfte) fungerar gelerna även som glidmedel, men det gör att vissa potentiella användare inte vill använda dem (se fallstudien HIV-Mikrobicider ).
    4. Hur påverkar könsuppdelningen av arbete ett projekt? Vilka vita fläckar på forskningskartan kan vara intressanta att utforska? Till exempel fann forskare som studerade uppdelningen av arbetet på callcenter att de flesta anställda som hade direktkontakt med kunderna var kvinnor (Russell, 2008). De här kvinnorna använde vanligen programvara som valts utifrån ledningens antaganden om deras behov, och inte baserat på studier av arbetsflödet. Ingenjörer som observerade hur kvinnorna arbetade kunde också designa om programvaran på ett sätt som ledde till ökad produktivitet (Maass et al., 2007).
  2. Har män och kvinnor olika behov och förväntningar på resultatet?
    1. Do men and women have differing needs and expectations for outcomes?
    2. Vilka är de faktiska kännetecknen för försökspersoner och användare? Vilka egenskaper nämner de själva och hur kan de ha påverkats av stereotyper? Det är avgörande att förstå egenskaper hos äldre för att kunna designa fungerande hjälpmedel. Även om äldre kvinnor och män ofta har liknande behov kan förståelse för hur kön och genus samverkar och påverkar åldrandet hjälpa ingenjörer att utveckla bra tekniker som passar användarnas behov (se fallstudien Utforska marknaden för hjälpmedel för äldre).
  3. Vilken samverkan finns mellan punkt 1 och 2? Hur interagerar forskarens genusprägling och försökspersonens/användarens genusprägling?
    1. På vilket sätt skulle en deltagare i en studie kunna svara olika beroende på om forskaren är en man respektive kvinna? I en telefonintervju kan exempelvis intervjuarens uppfattade kön påverka intervjuobjektens svar. Den här effekten kan skilja sig mellan kvinnliga och manliga försökspersoner och återspegla interaktioner mellan forskarens och försökspersonens genusattityder (Kane et al., 1993). Liknande effekter kan också kopplas till forskares och försökspersoners ras och etnicitet (Streb et al., 2008).
    2. Vilket syfte har man med grupperna som är aktuella för forskningsstudien? Den expertkunskap som vissa grupper av kvinnor eller män har kan vara användbar för innovationer med genusperspektiv (se även Deltagarbaserad forskning och design). Eftersom vattenhämtning i vissa samhällen är kvinnoarbete har många kvinnor detaljerad kunskap om markförhållanden och vattentillgång. Det här är viktig kunskap att ta till vara i byggnads- och utvecklingsprojekt, till exempel när man ska avgöra var man placerar brunnar och vattenkranar (se fallstudien Vatten).

Relaterade fallstudier

Klimatförändringar
Utforska marknaden för hjälpmedel för äldre
Hjärtsjukdom hos kvinnor
Göra Maskiner Diskussion
Osteoporos Forskning i Män
Kollektivtrafik
Videospel
Vatten

Citerade verk

  • Bührer, S, & Schraudner, M. (Eds.) (2006). Wie können Gender-Aspekte in Forschungsvorhaben erkannt und Bewertet Werden? Karlsruhe: Fraunhofer Verlag.
  • Kane, E., & Macaulay, L. (1993). Interviewer Gender and Gender Attitudes. Journal of the American Association for Public Opinion Research, 57 (1), 1-28.
  • Klinge, I. & Wiesemann, C. (Eds.) (2010). Sex and Gender in Biomedicine: Theories, Methodologies, and Results. Göttingen: Universitätsverlag.
  • Maass, S. & Rommes, E. (2007). Uncovering the Invisible: Gender-Sensitive Analysis of Call Center Work and Software. In Zorn, I., Maass, S., Rommes, E., Schirmer, C., & Schelhowe, H. (Eds.), Gender Designs IT: Construction and Deconstruction of Information Society Technology, pp. 97-109. Berlin: VS Verlag Für Sozialwissenschaften.
  • Oudshoorn, N. (1994). Beyond the Natural Body: An Archaeology of Sex Hormones. London: Routledge.
  • Oudshoorn, N., & Pinch, T. (Eds.) (2003). How Users Matter: The Co-Construction of Users and Technologies. Cambridge: MIT Press.
  • Richardson, S. (Forthcoming). Sex Itself: Male and Female in the Human Genome. Chicago: Chicago University Press.
  • Russell, B. (2008). Call Centres: A Decade of Research. International Journal of Management Reviews, 10 (3), 195-219.
  • Schiebinger, L. (Ed.) (2008). Gendered Innovations in Science and Engineering. Stanford: Stanford University Press.
  • Spritzley, A., Ohlausen, P., Sprath, D. (Eds.) (2010). The Innovation Potential of Diversity: Practical Examples for the Innovation Management. Stuttgart: Fraunhofer-Institut für Arbeitswirtschaft und Organisation.
  • Streb, M., Burrell, B., Frederick, B., & Genovese, M. (2008). Social Desirability Effects and Support for a Female American President. Public Opinion Quarterly, 72 (1), 76-89.
  • Strum, S. & Fedigan, L. (2000). Primate Encounters: Models of Science, Gender, and Society. Chicago: Chicago University Press.
  • Zorn, I., Maas, S., Rommes, E., Schimer, C., Schelhowe, H. (Eds.) (2007). Gender Designs IT. Weisbaden: Verlag für Sozialwissenschaften.